Kilramar

Kilramar

Kilramen är mer än bara några träpinnar. Kilramar används för att spänna upp tyg av alla de slag. Målarduk eller väv. Canvas är det engelska ordet för duk, som i sin tur är en lite tjockare variant av tyg. Fördelen med att spänna upp på kilramar är att man kan efterspänna tyget eller duken. Detta gör genom att man kan spänna tyget med små kilar i hörnen. Där av namnet kilram.

Kilramar för olika ändamål

Det finns flera olika typer av kilramar. Några vanliga varianter är 3D Kilram, Smal kilram (standardkilramar) och bred kilram. Alla har sin speciella egenskap och passar därför olika ändamål. Notera dock att alla modeller passar till oljemålningar, tyg, textiler och för canvasdukar.

3D-kilramar

Fördelen med en kilram i 3D är att den inte behöver ramas in i en tavelram. Det extra djupet som uppstår från väggen till framsidan på canvastavlan gör att den syns väl och effektfullt med sin 3:e dimension (djupet). Stora tavlor brukar fungera bäst med 3D-kilram. Det beror på att en kilram med mindre djup kan se ganska platt ut på väggen. Det kan se ut som man hängt tyget eller duken direkt på väggen.

Standardkilramar

Standardkilramarna används främst till mindre tavlor, då de blir lite veka för större format. De passar även när man vill rama in. Dels av två anledningar. Den ena är att de lägre djupen på dem, gör att de brukar passa fint i falsen på tavelramar. Den andra är att själva tavelramen hjälper till att stadga upp den smalare standardkilramen. Standardkilramar brukar användas upp till ca 70 till 80 cm stora kilramar.

Breda kilramar

De breda kilramarna brukar passa bra till större canvastavlor, där man inte vill ha en 3D-effekt. Ett vanligt djup på dessa från tavlans framkant till väggen, brukar vara 20 mm (2 cm). Det här gör att man kan göra canvastavlor med en storlek på upp till hela två meter! Dessutom brukar man kunna rama in dessa större canvastavlor och oljemålningar i tavelramar.

Tvärslå

En tvärslå är ett stag i mitten på större kilramar. Det förhindrar att de långa längderna böjer sig när man spänner tyget på dem. De förhindrar alltså krökning. Beroende på om det är ett canvastyg eller oljemålning, så är det inte säkert att man behöver denna tvärslå. En duk som man ska måla på, behöver vara mer spänd. Man vill ju inte att tyget ska "röra sig" när man målar på det. För att uppnå detta måsta man spänna tyget mycket hårdare än med tunnare canvastyg. Det här gör i sin tur att man kan behöva ha en tvärslå. Om du däremot spänner upp ett canvastyg på din tavla, så behöver man inte spänna så hårt. Att få en plan och fin yta räcker. Detta gör att manbrukar klara sig fint utan tvärslå.

Duksläpp

Duksläpp på kilramar är den lilla kant som tyget flyter iväg ifrån. Detta har två fördelar. Den ena är för konstnärer som målar. Genom att duksläppet skapar en luftspalt under kilramen och tyget, så kan konstnären måla ända ut i kanten, utan att tyget kommer emot kilramen vid målning. Den andra är att kilramen inte ligger emot tyget, vilket annars skulle synas. Duksläppet är vanligtvis en förhöjd liten kant på framsidan, men andra varianter med hyvlade vinklar på kilramarna förekommer.

Kilar i ramen

Kilarna i en kilram gör att du enkelt kan efterspänna när tyget tappar spänst. Genom att slå lite på kilarna med en liten hammare, tvingar du isär delarna lite grand, vilket i sin tur gör kilramen lite större (tyget spänns). Det här gör då i sin tur att kilramen och canvastyget blir mer uppspänd. För att se om tyget inte är uppspännt ordentligt, ska man titta på tavlan från sidan. Man ser i så fall inte är helt slätt. För att hela denna funktion ska fungera, har man flytande hörn med fjäder och not. Det här gör att hörnet kan röra sig - vilket är den viktigaste egenskapen som finns på en kilram. Själva kilen är ofta en liten träkil, ibland av vanligt trä, och ibland av t.ex. Plywood.

Träslaget i ramarna

Det överlägset vanligaste materialet i kilramar är furu, men även lövträd förekommer också. När man tillverkar kilramsmaterial är det viktigt att ådringen ligger i linje med bredden på kilramen. Annars kommer inte kilramen bli tillräckligt stark. Det här ställer krav på själva tillverkningen. Det finns några andra tekniker man brukar använda för att göra kilramarna extra starka, samt att förhindra att de slår sig. Dessa är fingerskarvning, där man sammanfogar kilramen en sågtandat snitt, som ger en lång fogyta. Här kan man då växla ådringen mot varandra, så att denna motverkar varandra. Det är alltså naturligt att trä rör sig och ändrar form med naturliga förändringar i vädret, som t.e.x. torr luft och fukt. En annan teknik är stavlimning, där man limmar ihop trä med korsvis ådring, så att ådringen motverkar varandra. På samma sätt som t.ex. bänkskivor i kök, eller köksbord i Ek etc. Detta ger en enormt stark kilram, som nästan är helt befriad från att slå sig, eller kröka sig. Nackdelen är att priset blir mycket högt på dessa kilramar.

Kilramar som slår sig och blir skeva

Trä är ett levande material och det följer miljön och vädrets cykler. Ibland händer det därför att kilramen slår sig och blir skev. Med rimliga pengar är det helt omöjligt att förhindra att detta händer. Vinterns torra månader är värst. Vid frakter av kilramar utsätts de för kalla nätter på lastbilsflak, varma snickerier, torr luft, fuktig inomhusluft och så vidare. Det vanligaste felet är att ett hörn lyfter från väggen. För att försöka hindra att detta uppstår, är det viktigt att man förvara kilramsmaterialet flera dygn i normal rumstemperatur, innan man spänner upp tyg på dem. Det är också minst lika viktigt att man spänner tyget lika hårt runt om hela kilramen. En felaktigt uppspänd kilram kan bli skev om den är hårdare uppspänd i ett hörn t.ex.

SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen